Ni vet hur lätt det är att rusa vidare när man tagit sig igenom ett projekt. Men det är kanske just då man ska stanna upp, klappa sig själv på axeln och högt säga något om att det där gjorde vi ändå ganska bra…
Jag är sjukt nöjd med mitt kök version 2.0. Lite industri, lite rått, lite rostfritt, lite råspont, lite läder, lite betong och stål, mycket jag…
Och fönstret sitter där som en smäck, efter allt mätande, räknande och funderande så blev det riktigt bra. Vi fick järnet kapat i exakt i rätt längder och nu med glas isatt (ett äventyr som kantades av en del svordomar, svett och spänning) så ser det så proffsigt ut…
Nej en dag till, sen tar vi banne mig helg och vilar upp oss lite…
När livet rusar... 